Prästgårdsromantik

Sällan skriver jag någonting om mig själv. Idag är ett undantag.

Om bara några veckor flyttar jag till huvudstaden. Det är med blandade känslor jag gör detta. Möjligheterna är stora, så också staden. Det är ett viktigt steg att flytta - det är en förutsättning för politisk, akademisk och karriärmässig utveckling. Men: jag kommer att sakna mitt Slätthög.

Idag väcktes jag av solskenet klockan nio. Eftersom mitt rum vätter åt söder, blir fortsatt sovande vid den tiden omöjligt. Sålunda steg jag upp, klädde mig och lagade frukost. Jag intog sedan ägg och bacon med basilika och en kanna te under körsbärsträdet, och avslutade ritualen med en stunds läsande av en god bok. På andra sidan åkern som gränsar till trädgården roar sig småfåglarna intensivt. Det finns ingen plats som hemma. Bali och Grekland bleknar bort. Här finns inga tjuvar, inga ligister, inga skrikiga barnfamiljer. Det här stället är på riktigt.

Jag kommer att sakna mitt Slätthög.

Allt gott,
Andreas Braw