Infantila män

Expertväldet breder ut sig i Sverige. Nu ska svenska män, på ett ganska chauvinistiskt sätt, lära sig konsten att plocka upp flickor i diverse sammanhang och utan att betala för det vinna tillfällig sexuell tillfredsställelse och social status. Möt comboyboot-Roberto, kepsen på inomhus-Niclas, samt den stolte anonyme och säkerligen mycket manlige - jorrå - the Man.

Det hela ter sig för mig mycket absurt, och en viss panik över det helas meningslöshet tycks skönjas bakom den desperata strävan att bara få komma till lite. Raggningsrepliken verkar i och med raggningsskolan gjort sitt totalt oglamorösa och ganska patetiska återintåg vid den svenska genomsnittsbaren, i kombination med andra taktiska offensiva vapen med fullkomligt skrattretande svengelska namn. Och den attityd som råder bland dessa alfahannar är fullständigt motbjudande i sin sexuella elitism.
– Ni måste säga fuck you till alla socialt programmerade beteenden, som att man är en bra kille bara för att man bär väskor och håller upp dörrar åt tjejer, säger The Man med hög röst och får bekräftande skratt från 18-årige instruktörskollegan Alexander som sitter i en soffa bortom konferensborden.

Nå, det är just sådant här som den idiotliberala propagandan får som följd. Normer och beteendemönster är dåliga,andra människor behöver man inte bry sig om, flocken är negativ och egentligen borde vi bara skita i allt. Man undrar om alfahannen - mannen som inte ens vågar säga sitt namn! - skulle våga behålla denna arroganta och osympatiska attityd framför exempelvis sina föräldrar. Svaret är sannolikt nej. Att gå på krogen, att ragga, att vistas bland jämn- och underåriga på “marknaden” är ett skådespel. Tänk er nästa steg: folk som gör reklamfilmer för sig själva och lägger ut på Facebook och Youtube för att “sälja” sitt varumärke och sin produkt, sexualiteten. Lite som prostitution, fast gratis.

Vad vi ser i detta fall är en direkt följd av den sexuella revolutionen. Genom “friare sex” (dvs. ungefär samma mängd samlag, fast på konstigare vis och med fler människor) får vi en situation där ingen är nödvändig, där alla är utbytbara (”köttmarknaden” är faktiskt en bra beskrivning av det hela) och där ingen fast punkt i tillvaron finnes. Genom detta knyts ingen exklusivt till någon, och genom detta för vi ett söndrat, socialt otryggt och otroligt konstlat samhällsliv. Alla är konkurrenter. Söndra och härska, sade den gode Machiavelli. Atomisernade liberalers och maktgalna socialisters högsta dröm har gått i uppfyllelse: gemenskapen är krossad.

Till slut kommer jakten på samlag att spela mindre roll i våra liv. När människor växer upp vill de ta ansvar, leva vuxet. Tyvärr växer man numera inte upp. Som Carl Hamilton visar i Det infantila samhället består Sverige idag av vad som närmast kan beskrivas som storvyxna barn med lönebesked och rösträtt och en himla massa andra friheter som de inte kan handskas med på ett varsamt sätt, såsom yttrandefriheten.

Läs mer hos Oskar Klintrot på bloggen Ut ur diskot och in i verkligheten.

Allt gott,
Andreas Braw