Darfur

När upphör dödandet?

Oklart.

Det är liksom inte så viktigt.

En kvarts miljon döda. Hittills.

Intervenering utesluten. USA-imperialism.

Man vill ju inte stå på USA:s sida.

Om man inte är bombhöger. Eller bombliberal.

Bombhöger för att man vill stoppa ett folkmord. Vad alternativet till intervenering är kan ingen säga. Eller jo. “Diplomatisk väg”. Oklart vad det innebär. Ungefär som “aldrig igen”. Som man sa förra gången. Och förrförra gången. Och gången innan det. Som man sagt efter varje folkmord. Denna gång kan man inte ens skylla på att man ingenting visste. I Rwanda gick det snabbt. I Darfur har det hållit på ett tag.

Men så skulle Sverige skicka en trupp. Rädda lite människoliv. Sakta ned dödandet. Slakten. Truppen fick stanna hemma. Mördarna tackade nej. Satte upp en “städning pågår”-lapp vid gränsen. Stör inte. Attans, tänkte vi.

Återigen kryper vi för folkmördarna. Man kan undra varför. För att inte hänge oss åt syndig USA-imperialism? Tystnad. Eller för att afrikanernas inbördes käbbel och negerkrig inte egentligen angår oss? Eller för att svenska soldater, sida vid sida med andra intervenörer, kan behöva avlossa sina dyra vapen mot mänsklighetens fiender och jordens avskum?

“The tree of liberty must be refreshed from time to time with the blood of patriots and tyrants”

- Thomas Jefferson

Give war a chance,

A.J. Braw (bombhöger)